Skogshumla

Jahaja. Nu är det fredag. Och jag har fortfarande feber.  Wie.

I tisdags fick jag besök, det var trevligt! Både David och Sayuri kom ända hitut till skogen minsann =) Semmelfika till sent på kvällen, så skönt och tänka på nåt annat än att tycka synd om sig själv....
Sayuri sov över och var nog rätt nöjd att få ligga i Jakobs säng. Håll ut kära vän, bara en vecka kvar nu! =P

Dagarna går sjukt fort ändå, det är ju trevligt.  Igår kom David hit igen, så himla gulligt att han släpper det han har för händer och kommer till mig. Vilken gentleman man fått sig!

(Om nån undrar hur det går med pussförbudet, så kan jag hälsa att jag knappt får slänga kindpussar ens en gång. Det är nog bra och tur att jag har en man med självdiciplin..)

Jag insåg idag hur glad man blir när någon kommer ihåg en, när man ligger ensam och typ tittar på telefonen. Det värmer verkligen i hjärtat för minsta sms! Inser också hur sjuuuukt mycket jag kommer sakna min klass efter studenten, det gör liksom lite ont nu och jag har inte vart borta två veckor ens... Ålskar er, es3:or.

Hur mycket får man tycka om sina "svärföräldrar"? Jag känner mig lätt skum när jag inser att jag saknar dem som as. David säger inte så mycket, men jag tror att jag saknar dem mer än han. Får jag det?
(De är på tvåveckorssemester låååååångt söderut ).
Tur att de kommer hem på tisdag. Tror att jag ska möta pepparkakorna vid tåget faktiskt.
 
Precis nu sitter jag och googlar på bröllop och gräver ner mig i buketter och grejer. Haha, ingen anledning att bli orolig, men det är ganska kul faktiskt... ;-)

Snart får det bli käk, min mage skriker, men några fler buketter får det nog bli. Sen ska jag ringa älsklingen också. Saknar honom.

krams på er fina!
/Humla