Skogshumla

Det är svårt det där med att beklaga sig. I alla fall om anledningarna är självvalda, det blir drygt att lyssna på.

 

Men det är mycket nu.

 

Den här veckan pluggar jag 100% SYV (internationell utbildningspolitik), 25% sång (röstutveckling & andning m.m.) och jobbar typ 50%.

Plus att jag har en inbyggd "allt-ska-va-städat-och-fint-till-första-advent"-känsla. Det är iofs i sig inget jobbigt, jag gillar jul och jag gillar advent ännu mer. Men ändå.

Plus massa frivilliga åtaganden som Stora barnkalas, Julbasar, Onsdagsträffar med pensionärer osv.

 

Det är ju tur att allt är roligt, annars skulle det ju inte gå.

 

Men nu är jag trött.

Idag har jag nämligen jobbat på julbord i TOLV timmar. Det betyder att jag har varit käck och trevlig i tolv timmar. Att jag har lett i tolv timmar. Att jag har stått och gått i ungefär elva timmar.

Som sagt, det är tur att det är roligt.

 

Godnatt!

/Humla

 

 

 

Alltså, i helgen har jag funderat lite på hur folk tänker.

 

Jag har träffat inte mindre än tre personer, bekanta till mig, som tagit sig friheten att skratta åt mitt val av yrke.
Det tycker jag är intressant.

 

Man kommer med kommentarer som "Det kan man ju ändå inte behöva utbildning till?!", "Det kan ju inte vara så svårt?","Det finns det väl ändå inga jobb som?". Först låter det lite så där skämtsamt, men man förstår efterhand att nä, det är som så ofta: man skojar men egentligen är man allvarlig.

 

Och nej. det finns inte jättemånga jobb som SYV. Men det gör väl inte yket mindre viktigt? Nej, allt är inte jättesvårt, men det kräver kunskap om hela arbetsmarknaden, hela utbildningsmarknaden och hela människans psyke i valsituationer. Det är ganska mycket, om ni inte redan fattat det. Och ja, man behöver utbildning för att göra jobbet ordentligt.

 

Det finns SYVar som förstört för många elever. Gett fel information, klantat till det med kurser, påverkat dem till felval. Det kan förstås hända även om man är utbildad, men risken minskar avsevärt om man är det.

 

Det allra mest intressanta är kanske att dessa skrattande människor alla är småbarnsföräldrar. Säg mig, den dag ditt barn ska göra ett i någon mån livavgörande val, vill du då inte att det ska få professionell vägledning i det?
Jo just det.

 

Jag förstår att många har dåliga erfarenheter av SYVare, men jag är så innerligt trött på att behöva försvara mig och min dröm. Jag tänker bli en bra SYV, en lyssnare vars jobb är att inte göra som mina bekanta.

För jag vet bättre än att skratta åt andras drömmar.

 

Hej!

 

Så här blev det:
* Praktiken blev godkänd, och nu hoppas vi på fin bokstav på samtalsanalysen som nyss är inlämnad.
* Presentationen på fotoklubben gick bra, det var riktigt roligt! :) Kanske ska göra det igen, men berätta om Kongo.
* Sångkursen tuffar på, bara två träffar kvar faktiskt. Det är roligt att sjunga, om än basic-grejer.
* Träningen funkar fint, få ihop mina tillfällen, längtar t.om. dit. :) Känns lite jobbigt att det blir en hel vecka utan träning nu dock.

 

För imorrn åker vi. Japp, VI åker till Stockholm, jag och käre maken. Hurra! Vi har nämligen något fint att fira: FEM ÅR TILLSAMMANS! Det är både helt naturligt och helt galet på samma gång.  Fem år. Det är ett halvt decennium. Vi ska gå på Galenskaparnas 30-årsföreställning, det ska bli sjukt roligt. Mor och far var där för några veckor sen och gav lovande recensioner :)

 

Sen åker D hem och lämnar mig i stora stygga staden. Fem dagar med bl.a. praktisk examination i samtalsmetodik och kursstart i "Utbildningspolitik och utbildningsväsende". Tjoho... Jag längtar redan till fredag kl 12.25 när tåget går hem igen :)

 

Det har hänt roliga saker sen sist:

* Noahs barnvälsignelse! Lille skrutten, snart tre månader :)

* Skype med Josse! Äntligen fick vi ihop det! Drygt nio månader sen vi pratade med varandra. Helt sjukt egentligen. Nu dagdrömmer jag om en LA-resa... :)

* Winnerbäck! Förra helgen var jag och hälsade på min gode vän Johan i Göteborg och vi gick på konsert med min husgud Lasse. Det var så bra att jag nästan behöver svära för att förklara hur fantastiskt bra det var. Så starkt, så vackert, så bra låtblandning. Jag älskar den där rusiga känslan man bara får live.
* Höstlov! Det blev visst så, skrev färdigt den där analysen en vecka tidigare än "man skulle". Men har kanske inte varit så ledig som man kan tro... Har läst för nästa kurs, varit hemma och röjt ur mitt rum, m.m.

 

Idag har jag umgåtts med Emma, min allra käraste. Vilken dröm. Och sedan fick jag säga hejdå till lilla Maja. Vi ses i mars. Jösses.

 

Godnatt!