torsdag =)
Det är en sport att springa i flipflops. Särskilt om man har en nyopererad tå. I spöregn. Heja Arvikavädret idag!
Jobbade några timmar på Fonus idag, delad tur som man säger i vården. jobbade lite - shoppade - jobbade lite till.
Ja idag gjorde jag nåt ganska revolutionerande för mig. Jag köpte skor. I Arvika!! Det har inte hänt på år och dag, men tacka vet jag Berqvist skor med REA! 220 spänn för ett par fina sandaler i min storlek. Tänka sig alltså, bröllopssviden helklar nu =)
Sen Fyndade jag på Lindex också =) ett par gubbbyxor och en väst. För 50 spänn. Det är ju nästan pinsamt ju. Om jag lär mig hur man gör, ska jag lägga upp bilder på dem.
Det är tydligen en talang jag har att shoppa billigt =)
Nu står brorsan och bakar krusbärspaj. Mums!
Jag ska åka till David en sväng om ett tag. Om jag får låna bil, vill säga. Hans mamma ska måla om mitt huvud lite grand... =) Måste bara fixa lite grejs först... Typ ringa och korsförhöra Emma Hansson om hennes nya kille!
Overn'out
Status
Min tå är inte längre en tå, utan en fetingklump av kompresser och kirurgtejp...Opererade den mot nageltrång imorse, det är INTE min favoritsysselsättning kan jag säga. Nä fy tusan va obehagligt. 10 dagar, sen får jag ta bort stygnen.
Något roligt för attt väga upp det onda: Min älskling bestämde sig, efter mycket tänk och räknande, att tacka ja till den skitfina lägenheten på Esplanaden. NÖJD! Det kommer bli jättebra, kan knappt bärga mig tills han får flytta in. Eller egentligen tills jag kan flytta in hos honom nån gång i framtiden....=)
Det är mycket bröllop nu alltså..Till helgen är det utebrölllop i Brunskog och det ska bli riktigt roligt och vackert. Dessutom fick jag inbjudan till ett härligt höstbröllop i oktober, det var fett oväntat! Mina fina vänner Eas och AnnaCarin gifter sig med dunder och brak, skulle man kunna säga. =D Jag älskar bröllop!!
Jobbar gör jag också lite titt som tätt, spelar och vaktar Fonus, det är fint liv. Räknade på det igår, och för att vid stundenten itne ha mer än en stackars spelning, så kommer jag tjäna många pengar innan sommarens slut. Som sagt, fint liv.
Nu ska jag ta tag i en krönika inför nästa vecka. NWT fredag 7/8, read it.
pöss på er mina fina!
Tlött.
Jag knaprar penicillin som en tok. På fredag ska jag operera tån, om den är mindre inflammerad.
Igår spelade jag o brorsan i Strömsmark, det var skojs. Rätt mycket folk faktiskt.
Är konstigt trött hela tiden, vet verkligen inte varför. Inte bara lat-trött som man blir på loven utan verkligen utarbetad-, utbränd-, jag-dör-om-jag-inte-ligger-still-trött. Himla jobbigt faktiskt. Är väl lite inspirerad av min dundersjuke bror kanske. Mer än 40graders feber är liksom inte riktigt okej. =( Jaja, jag får väl ligga still då, så blir det väl bättre. Kanske är det penicillinets fel.
I kväll ska jag hälsa på min farbror (oj, det lät som att han bor 50 mil bort, men sanningen är snarare 50 meter) för han har nämligen hämtat hem en alldeles jättesöt HUNDVALP idag. 8 veckors gråhund, och söt som stryk på kortet jag såg =D Piggar upp kanske?
Det slog mig precis va sugen jag är på att gå ut! (huvudet alltså, kroppen säger nä-du-din-fjant,-ligg-still!) Det vore så gött o träffa folk igen... Förfest med klassen, Bryggan och sedan fetlång efterfest, det önskar jag mig.
Pöss
/H
Nästan Perfekt
Och jag lever inte riktigt
och jag känner inte riktigt
under dagarna som inte riktigt finns
Men så kommer en säsong igen
och strömmen går igång igen
och nätterna blir ljusa
och jag känner och jag lever och jag minns
Det här är bra musik. Jag vill bara informera om det. Staffan Hellstrand och Lars Winnerbäck, kan det bli bättre? (från skivan Kom -99)
Det är liksom precis så här det känns på nåt vis. Allt har gått på sparlåga hurlänge som helst, jag har inte känt ordentligt, inte levt ordentligt, och så kom studentveckorna. Då kom min säsong, strömmen slogs på och jag började leva igen. Nu kan jag både känna, minnas och leva som vanligt.
Sentimentalt, kanske, men så är det. Vilosommar, visst, men jag är på gång nu. Jag är sugen på att prova igen. Det går i vågor sånt här, men just nu vill jag ta med mig David och börja nått nytt. Nu ska han visserligen inte med till hufvudstaden, men man kan ju inte få allt eller? Jag hoppas på att kunna göra tiden där till min tid ändå. Att jag inte ska sakna så mycket att jag inte kan koncentrera mig. Det är liksom min tur att leva nu.
Jag är fettrött på att hålla käften och vara ordentlig. Jag säger det så att du vet, för det kommer kanske inte märkas på utsidan. Men sannerligen, jag vill leva nu!
The world better watch out, because Humla is ready to take of.
puss
sommar 09
Mysvecka på husbåten - soool och älskling, kan det bli bättre? =) Nope!
Festival - Jesuscamp ägde campingen. Boogie Wonderband/Motherfunkers styrde området. =D
Slappvecka - Min nya symaskin, Sayuri & Jakob och shoppingtripp till T-fors.
Hönö - Roadtripp med mina brudar. Kul men blött!
Så har min sommar sett ut hittills. Riktigt fetbra faktiskt. Rätt nöjd över att inte ha jobb, jag behöver verkligen vila.
Idag ska jag förhoppningsvis hemåt skogen en vända. Vill krypa upp i soffan med min symaskin framför mig och katten på magen... Vet inte om det blir så än, men kanske.
Annars hamnar jag väl hos David och det är inte illa det inte. =)
Till helgen ska jag och brorsan spela i Strömsmark, så jag borde verkligen ta tag i att klura ut låtar dit...Det får bli dagens projekt minsann.
Ses!
/H
Studenten 2009
08.00 var det samling i den nytvättade stadsparken. Champagnefrukost! Skålande, minglande, gruppfototagning och annat mys i det lätt enerverande vädret. (=regn-eller-nej-inte-riktigt-det-bara-känns-som-att-det-kanske-är på-väg-typ.)
09.00 drog vi oss esteter mot aulan för uppsjungning. Sedan avslutning i kyrkan med alla stans studenter. Mycket sånger blev det, men det var fint. Dagens chock kom här också: min allra bästaste vän fick ett stipendium från Rotary (blev osäker i skrivande stund, men visst var det väl de?) hur som, hon fick ett stipendium och en feeet check på 10 000 kr!!!! De ska hon använda till att rädda världen, eller iaf göra så mycket skillnad en människa klarar. Det är bra tjej det!
Jag började nästan gråta när de ropade upp hennes namn, det är inte lätt att vara blödig minsann men det var bara så sjukt rätt. Inte en kotte som var bättre värd pengarna än hon.
Samling i klassrummet för avtackning av David, vår älskade mentor, mys och betygsutdelning. (Just det, jag o Erica var en snabbis på Konsum och införskaffade mängder av skavsårsplåster innan det också =) ) Lite snyftigt måste jag säga.
När betygen väl delades ut utbröt ett kopiöst räknande och diskuterande och funderande på hur man gör för att få ut de där pärskans siffrorna som man är så nyfiken på. Ingegerd hade varit stolt. =)
Finmat i matsalen med Solbergas studenter och sedan fotografering i sal nio. Deppigt attt vi inte kunde vara ute, men that's life.
Eftermiddagen spenderades i aulan med lärarspex, helt ärligt så var det nåt av det sjukt-kuligaste jag typ nånsin vart med om. Massa lärare i märkliga uklädnader, på nåt sätt utlevande något slags inre jag. Catharina! HAHA! Men Ulf. Vår käre Ulf. Han var nog ändå bäst. Han drev med vår klasskamp, och han gjorde det ordentligt. Hjälpus, att inte man kissade på sig av skratt då. (Dessutom kom han inspringande i älgjaktsmundering = es3mu:s påhitt. Vi var stolta.)
Mösspåtagning hade vi också med stipendieutdelning. Där kom dagens chock nummer två. Tydligen delar de ut ett stipendium till en elev i varje program, totalt 5 alltså, och det är lärarna som bestämmer vem som ska få det.
Larsa (rektorn) står därfram och påar hela grejen litegrand, och så plötsligt, liksom lite i förbifarten säger han estetprogrammet Helena Bengtsson. WHAT!?!?
Jag tittar förvånat. Mycket förvånat. Vad vill han? Pratar han med mig? Ska jag gå fram nu?
Min fina klass börjar applådera (och kanske resten av folket med, det vet jag inte) och jag snubblar fram och tar emot ett kuvert. Tackar och niger innan jag skrattande går tillbaka till min plats. Vad hände!? 1500 kr finns att hämta på expeditionen. TACK!
Klassrummet igen. Ut med lakanen i fönstret som vi har förberett.Hänger där ett tag innan det är dags att ställa upp sig för utspring.
En halvtimmes väntan. Trångt. Varmt. Helena gråter.
17.00. UTSPRING!
Där kan vi snacka märklig känsla. All skit som vart under tre år, all skolångest, alla prestationskrav, all betygshets lade jag av mig innanför dörren, sprang ut och sjöng halsen av mig. Och längst fram av tusentals folk, står mannen jag älskar.
Lång kväll, mycket blommor, paket, mat (!!!), vänner, släkt. Och en fin skylt med mig som liten Humla sitttandes i hallen hemma med en plast mikrofon och en rosa bandspelare. =)
Tack vänner, Tack släkt och framförallt TACK till min och Emmas familjer (allra främst mammor) som planerade, fixade, handlade, stökade, städade, lagade mat, bakade, pyntade och allmänt styrde upp våran studentfest. Det var fantastiskt och jag är djupt tacksam för det.
//Humla
