Skogshumla

Så här efter midnatt kommer tilltänket.

Det nu huvudet fått tillräcklig distans till böckerna, till nyheterna till omvärlden.

Det är nu jag hinner.

 

Jag borde förstås sova. Men det är mycket man borde.

 

Mina dagar är välfyllda. Varierade, men fulla.

Jag pluggar, jobbar lite på Fisken, pluggar lite mera, åker en sväng till Karlstad.

Ikväll var jag på konsert med Davids elever, det var roligt.

 

Så tacksam att jag får jobba lite också! Det är värdefullt  att träffa människor. Ärliga, enkla barn som inte krånglar till det. Sen är en arbetsdag ett ganska bra tillskott i kassan.

 

Den här veckan består mycket av lådor. På lördag får vi nämligen tillträde till VÅR nya lägenhet. Det är förstås Davids lägenhet så länge, men så småningom ska ju jag också bo där. Det känns... stort. Det känns knäppt. Och jätte, jättebra.

 

Om två månader och fem dagar är jag fru.

Jag tycker själv det är jobbigt när folk tjatar om grejer, men det här kan jag liksom inte låta bli...

Ambitionen är något... nedtonad?  Nej inte riktigt så, men alltså, i början är det lätt att tänka vad alla kommer tänka, vad alla ska tycka och så. Nu känns det mer som... Det blir vårt bröllop hur det än blir. Klyschigt och fint, men sant är det.

 

Om två månader och fem dagar är jag fru.

 

Amen.